Bit ihop

Jag läste nåt om kyssar, 
nånting som alla vet.
Men som dom aldrig lyckas fånga
i filmerna man ser.

Ja, jag citerar en Kent-låt som en annan fjortonåring.
Det kanske handlar om att jag ibland vill jag vara fjorton igen. Ibland vill jag vara tjugo och vuxen och teckna hemförsäkring. Ibland inte.
För det mesta tycker jag allt går för fort. Helt plötsligt flyttar en lillebror hemifrån och en mormor blir sjuk och vill bara vila under en filt, iklädd rosa tunnstickad tröja och pärlhalsband. 
För det mesta går allt för fort, och jag hänger inte med. Det skrämmer mig. 
Om två veckor bosätter jag mig helt plötsligt i Göteborg. Utan jobb. Men tusen gånger lyckligare och räddare än jag varit på väldigt länge. Det vet jag. Jag vill ju dit så himla mycket. 
Det är nog det enda jag vet just nu.
Det, och att mitt lilla lejon kommer hit idag. Och att jag ska bädda in mig i hans man. Och ligga där länge länge. Kanske för alltid. 

RSS 2.0